Polisen identifierar fem trender inom cybersäkerhet

Polisens nationella it-brottscentrum, delar med sig av fem viktiga trender som påverkar deras arbete inom cybersäkerhet under 2024.

Manipulerade röster

Polisen påpekar att människors benägenhet att dela med sig av sina liv på sociala medier kan ha negativa konsekvenser. Kriminella kan exempelvis manipulera ljudmaterial för att det ska låta som om någon säger något de inte har sagt. Denna taktik har redan lurat flera svenska företag. I USA har tekniken använts för att skapa manipulerade röster inom familjer, vilket lett till bedrägerier. Ett nästa steg är skapandet av deepfakes, där både röst och ansikte fejkas för bedrägerier och påverkanskampanjer.

Crime-as-a-Service

Polisen beskriver en trend där även de utan djupgående IT-kunskap kan utföra avancerade cyberbrott tack vare ”Crime-as-a-Service”. Kriminella kan köpa tjänster som tillgång till företagslistor med öppna digitala bakdörrar och hyra skadlig kod. Denna fragmentering av brottskedjan gör det svårt för polisen att spåra och identifiera de faktiska brottslingarna. Även phising-programvara är enkelt tillgänglig och bidrar till ökad cyberkriminalitet.

För få vågar anmäla

Polisen uttrycker oro över att många företag och individer tvekar att anmäla dataintrång. Skälen inkluderar rädsla för att utredningar blir offentliga eller att företagets egna misslyckanden ska avslöjas. Polisen betonar vikten av att rapportera brott då informationen bidrar i internationella utredningar, som i fallet med attacken mot Coop 2021, där samordnade gripanden skedde tack vare samarbete inom Europol.

Polisen blir bättre – men också de kriminella

Polisen konstaterar att medan allmänheten blivit bättre på att skydda sig digitalt, har kriminella blivit skickligare på att lura människor. De utnyttjar ofta säkra system på osäkra sätt, vilket leder till brott som ofta drabbar äldre.

Digitalt id

Polisen lyfter fram positiva effekter av e-legitimation på plattformar som dejtingsidor och köp- och säljsajter. Denna utveckling gör det svårare för kriminella att bedra och underlättar för polisen att spåra brott. Polisen ser gärna att användningen av e-legitimation blir tvingande och utvidgas till fler plattformar.